Drop it like the way I are

bloggen verkar bli lika drabbad som jag själv när jag är sjuk, trots att jag har haft datorn på arm- eller benlängds avstånd i tre dar nu. gjorde ett försök att jobba imorse, men när jag höll på att svimma efter promenaden till ridhuset gav jag upp efter en häst, kändes som att jag hade lite tur som kunde köra hem, och hålla mig på vägen.

appropå att svimma så var jag hos naprapaten igår, jag typ dog. nej det gjorde jag inte, men jag svimmade faktiskt, inget dramatiskt, bara en kort blunder, men jag är ändå lite imponerad av mig själv.

anyways, jag hade tänkt vara frisk imorn, har två hästar som jag verkligen måste åka och träna med, och sen på eftermiddagen ska jag iväg och göra lite annat, vad det är tänker jag inte säga förrän det är gjort, annars kommer det inte bli av. ruuuuuuuuuuuuuuligt!!!!




börjar tappa benassi-andan lite, nån som har ngr roliga tips? annars trillar jag nog tillbaka i gääängstahträsket igen. YEAH MF!

ursäkta anfallet, börjar lacka på att inte kunna göra något fysiskt ansträngande.

och wtf tog min prins i en pimpad bil vägen?!
ja du vet vad jag menar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0