känslosamt eller känslolöst?

häpp! en dag till avklarad, idag hade vi prov på gårdagens teori, och började blanda drinkar. jag var snabbast av oss newbies (eller, ja, typ, men jag ger mig inte in på något som jag inte kan vara bäst på, så vi säger det).

träffade carro på en sista fika innan hon åker upp till götelaborg igen, och disskutionen hamnade såklart på grabbar. om ytlighetens vara eller icke vara. carro tror på sin teori att även om objektet ifråga inte ligger i närheten av tio på snygg-listan kan man gilla hans personlighet så mkt att man lär sig tycka att han är attraktiv. jag, däremot, håller fast vid min åsikt att finns det ingen attraktion vid första ögonkastet kommer det inte finnas någon. vem vill ligga med någon man inte tänder på för att han är trevlig??

visst, jag kan träffas för att bara hänga, men jag vet ju att mitt fikasällskap vill något mer, och tro det eller ej, men jag gillar inte att göra illa folk medvetet, jag verkar alltid lyckas ändå... vad är det för fel på att bara glömma och lägga ner alla planer på något mer när du märker att motparten inte vill något, istället för att tjata vidare och bli av med en bra kompis, som faktiskt kan vara bra mycket bättre att ha? tvåsamhet slutar alltid med att man blir beroende av den andra, och när det tar slut (ja, när, inte om) står du där, bitter och vilsen, och måste klara dig själv, som du har glömt bort hur man gör. hur kul låter det?




GRABBAR!! känslor och tjafs=lägg ner, och tänk inte ens tanken att försöka få mig att byta åsikt. man står alltid sig själv närmast.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0