Well Goddamn

fy satan vad det här motorhaveriet tuggade på min ekonomi. hörde jag någon säga existensminimum? och önskelistan blir bara längre för varje dag, typ mc-kort med tillhörande matcho mc (kan mamma så kan väl jag?), en bättre bil så jag kan vara med och leka med dom stora pojkarna (vem vill inte det?) ett par nya solisar i klass med dom gamla som hundjävlen tuggade på (dior, billigt och bra)...osv osv... jag håller fortfarande hårt i min teori om att man kan köpa lycka, sluta whina om att man inte är lycklig om man har någon att dela det med yada yada yada, nej! det slutar iallafall med att man tröttnar på varann, gör slut och slåss om prylarna= uppenbarligen är det matriella viktigare. därmed basta! i slutänden är det sig själv man måste kunna lita på först, innan man (alla andra utom jag) är så dum att man ger allt man har (inte har?) till någon annan som inte heller vet var den har sig själv.

oj herregud vilken djup insikt! top of the month tror jag nog allt.

anyways, pengarna löser sig nog, 11 dagar till lön. det ska nog gå. för de större planerna håller jag tummarna på att nån rik gammal faster dör snart. brutalt, jag vet, men det är väl naturens gång?

---

kärt barn har många namn, jag heter my. bara my.