att freaka ur en smula

spårade sist, saker och ting löser sig nog, tur att man har lite inflytande. bilen går sjukt bra, jag älskar den fortfarande, men senast igår var jag ute på ännu ett av mosters påtvingade äventyr, sa innan att infarten till färgaffären var för hög för min bil. "nej, det kan den inte vara". och visst, blev jag hängande på trottoarkanten när jag skulle därifrån. helvete vad bak spoilern sprack. va ju redan en spricka på ena sidan, men nu är det en ännu längre spricka på andra sidan. holy fuck, får se hur länge den håller :( kostar väl ett antal tusen att fixa. shit

så. idag började jag kvart i sju, gav hästarna mat, släppte ut alla, tog mitt pick och pack och åkte på tävling. kom hem, red, gjorde klart stallet, tvättade bilen (var ju tvungen eftersom jag halvdödade den igår, och lovade förra ägaren att vara rädd om den, oops), var klar med stallet och allt klockan sju. 12 timmar. tack för den. tävling imorn igen. håll tummarna för att jag överlever.  

träffade en gammal klasskompis idag. går jättebra för henne. snygg pojkvän hade hon också. roligt att det går framåt för nån iallafall. nej jag är inte bitter, bara stundtals trött på min situation. men jag ska inte klaga, jag har satt mig själv här, och jag är nöjd med var jag är. men ibland räcker det inte riktigt att vara nöjd för att vara nöjd.



     "vill hitta rätt men jag ser bara fel"
      "varför ska jag nöja mig med något mindre?"- mitt livs theme-song

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0