Well Goddamn

insåg att det är alla hjärtans dag snart. igen. alltid lika deprimerande. har alltid tänkt att det är bättre att vara singel tills man hittar nåt man verkligen VILL ha, inte lägga tid och energi på nån som är halvdan bara för att, aldrig nöja sig med mindre än det bästa, men fan, ibland känns det som jag skulle kunna ta vem som helst, bara för att ha nån. nån som faktiskt bryr sig, sånt där känslosamt tjafs som jag egentligen inte bryr mig om. aldrig annars utom veckorna innan alla jävla hjärtans dag.


trött på att jaga, trött på att aldrig hitta "den bästa", mina krav är inte orimliga, eller?