ikea
anledningen till att jag alltid tycker bäst om att shoppa ensam, oavsett om det är mat, möbler eller kläder, är alla andras obegripligt ofattbara långsamma tempo. nästan all form av gående är en transportsträcka, jag har inte riktigt fattat grejen med att "njuta av åkturen", hellre komma fram tidigare och hinna göra mer av det man hade tänkt, än att hitta på en massa extra på vägen. det kan ju också vara anledningen till att jag alltid kör fortare än man får, långsamt är aldrig, aldrig kul.
typ ikea, hur många gånger har man varit där? man borde alltså kunna hela sortimentet, nyheterna ser man på internet, i katalogen, på stan. ändå är det som att gå i en rulltrappa där folk står stilla på vänstersidan, man måste leta genvägar mellan stolar och bord, VARFÖR GÅR NI SÅ LÅNGSAMT? har ni inget bättre för er än att strosa runt på ikea? + en hel hög av er har körkort, ni borde väl ha vett nog att lägga er i högerfilen så folk om vill köra om kan göra det? nä visst fan, skåningarna gör inte så. puckon!
det var det bästa med att komma hem från afrika till arlanda, att åka med en massa buisness män som gick ifrån planet i stockholms tempo, dvs snabbast möjligt utan ansträngning, och höra riktig stockholmska igen. fick höra senast idag att jag borde ju ha tagit åt mig lite iallafall av skånskan efter mer än två år här nere. - och det är väl en jävla tur det, jag tycker om min stockholmska, det är det enda jag har kvar från typ tiden "på östermalm", högstadiet och då, nåt annat fick jag aldrig med mig.
stockholmska är en fin dialekt, den ska jag behålla så länge det går, om det inte dyker upp en skånsk grabb som får mig att byta åsikt ;)
